mellanoronen

Myt eller Möjlighet?

Finns Mr Right? Vem är han? Hur är han?

Tanken på en Soulmate, en person som är skapad just för dig, kanske dykt upp i ditt huvud åtminstone en gång, kanske många gånger, det har den gjort för mig fler gånger än jag kan räkna.. men hur jag tänkt kring detta har förändrats till och från, så hur tror jag idag?

Jag tror inte det finns en enda människa som är skapad för just mig, dock tror jag självklart att det finns bra och dåliga kombinationer, jag tror det finns personer som passar en bättre än andra, det är mycket som spelar in, förr trodde jag på den där enkla biten att det fanns en Soulmate där ute och när man möttes skulle allt vara självklart, att vad helst man stod inför skulle man inse att man var rätt för varandra och den kärleken skulle stå emot allt, ganska ungt och naivt, men samtidigt vackert att kunna tänka så, idag är jag äldre, förhoppningsvis mognare och med erfarenheter i bagaget, kanske trampat på en och annan bitterhetstagg till och från, men det går att plocka ur såna ur fötterna =D

Summan av det är väl att jag inte tänker så naivt som då, idag tror jag som sagt att det finns bra och dåliga alternativ, läs rätt, inte dåliga personer utan dåliga kombinationer, så rimligt eller teoretiskt så borde finnas ett litet gäng på hela denna jord som man skulle kunna tänka sig att dela sitt liv med och som det är ömsesidigt med :P , om man träffar nån av just dessa har jag dock ingen aning, men de borde finnas..

Utseende spelar roll, skulle ljuga om jag sa att det inte gör det, men det är ju vad mina ögon betraktar som attraktivt som avgör inget annat, har ingen mall, eller några kroppskoder som gäller för att jag ska kunna känna något, lång eller kort, smal eller tjock, hår eller hårlös… är ju helheten och vad som finns inuti som är det viktigaste..

För mig handlar det viktigaste om att kunna vara sig själv med personen och konsten att kunna kommunicera med varandra, kan tyckas vara enkla ting och kan ändå säga att det är bland de svåraste, där har jag grymt höga krav och viker mig inte, om jag inte känner mig trygg i en relation blir jag en dålig partner och kan inte ge allt jag skulle kunna och vill, kan jag inte verkligen kommunicera med min partner, kommer vi inte kunna lösa problem som kommer att komma, ingen är fri från dem, kommunikation är bland det viktigaste för mig, det rör ju allt…

En annan viktig sak är mål och mening i livet, åt vilket håll man ska dra, att man har en plan ett mål att kämpa mot, att båda vill till det slutliga målet, sen kan man ha olika delmål, men det absolut största och viktigaste måste vara gemensamt och ständigt återkommande inslag i ens liv, där man kämpar dit tillsammans, funkar inte att ha samma mål och typ klappa varandra på axeln, ”-Vi syns vid målet!”..  Bara att man får vardagen att flyta på betyder inte att man lever tillsammans, att bo i samma hus och lägenhet säger inget om att man verkligen ”lever” tillsammans.. det måste finnas ett stadigt ”Vi”…

För många kanske humor inte är en av de viktigaste bitarna men det är det för mig, även om jag hade allt som jag nyss skrivit om men inte har humorn att dela med partnern, så är det kört för min del, jag menar inte att man ska skratta åt precis samma saker hela tiden, inte alls så, snarare att man förstår varandras humor och kan skapa en gemensam sådan, jag är lite galen av naturen, inte alla som tycker sånt är roligt, därför behöver man någon som förstår och åtminstone tycker den sidan är lite underhållande, jag älskar det hos andra personer, för mig är det sjukt viktigt..

Så en Soulmate för mig är mer en person som besitter de viktigaste egenskaperna, är lite galen med en stor portion humor,  ödmjuk i viktiga saker,  och någon som går ”All in” som kommer kämpa med allt som hör en relation till, fel kommer man göra, om och om igen, så det måste vara nån som inte ger upp när allt blir jobbigt, vad jag menar är en som alltid har viljan att fortsätta kämpa och göra sitt yttersta. Finns det en sån person så skulle till och med jag kunna tänka mig att gifta mig :D

Ja det var tanken idag…

Kram Michaela