Michaela: Bloggtorka
Vet egentligen inte varför jag drabbades av bloggtorka för har ju massor att skriva, men ibland tycks inte tankar och känslor vilja komma ut i form av ord i skrift men jag gör ett tappert försök då jag vanligtvis älskar att blogga om allt och inget på samma gång ..
Mycket senaste tiden har gått ut på att reda ut saker och ting med lägenheten, det har typ "regnat" in genom takfönstren, och tjafasa med Din bostad om sånt tar kraft då de är full av ursäkter till varför det aldrig händer någonting trots att de sitte rmed information på verkliga problem, än har de inte fixat allt de ska men förmodligen ska läckan vara fixad och målaren ska göra sitt nu i veckan...
Sen att få tid hos doktorn har ju varit nästan en omöjlighet, ska ringa nu om en tid, jaha då ringer de upp om en kvart, måste ta blodprover och se vad som är galet, tappar sjukt mycket hår, konstant trött och konstig huvudvärk mm.... okej huvudvärken blev ju självklart värre av att jag dundra in huvudet i snedtaket, fick en bula fram på skallen och tryck bakom ögonen, men just den värken har ju släppt tack och lov, obehagligt kan jag säga...
Bjuder på en bild på en osminkad Michaela och Mosters Älskling Ilska
Vill åka till Thailand nästa vinter, får se om det blir en möjlighet, det kostar ju litegrann men jag vägrar genomlida ännu en svensk vinter, tänker inte frysa sönder hela kroppen och ständigt vara bitter och på dåligt humör av kylan och den årstid som inte ger mig ett dugg...det enda jag kan säga om vintern är att snön kan se vacker ut, men jag vet 1000 minst lika vackra saker som inte alls får mig på dåligt humör utan som skänker glädje..jag uppriktigt avskyr vintern, jag ser inget försonande med den, får ångest bara vid tanken att jag ska få uppleva den nästa år igen och ÄN är det inte ens över...fy....
Jaha då måste jag prova ringa och beställa tid på onsdag igen, gick inte idag heller att få boka nån tid, jag hinner ju bli flintis innan jag får komma till doktorn...
Nej nu ska jag hoppa i kläderna, ska iväg på en simtur innan mitt älskade Zumbapass...
Ha en fin dag!
Frida: Hjärnan är trött!
I dag är allt sååå jobbigt. Att ens få hjärnan att hålla sig till en tankebana åt gången är en stor uppgift. Jag har inte ork till något alls. Jag vill sova men sen i fredags så har jag sovit mer än jag har varit vaken. Det är nog därför hjärnan är mer död än levande. I normala fall så vilar hjärnan när man sover. Men det gör inte min. Den är mer aktiv när jag sover än i vaket tillstånd. Den har fullt upp med att skapa drömmar i en rasande fart. Ibland får jag för mig att det är drömmarna som är verkliga och mitt verkliga liv är en dröm. Ibland har jag lättare att komma ihåg mina drömmar än min vardag.
Om jag verkar flummig i dag så beror det på att jag är flummig. Nu behöver jag hitta fokus och ta tag i dagen. Jag måste låta drömmarna falla i glömska och återgå till det verkliga livet. Så nu ska jag ta tag i alla gigantiska utmaningar.
Dagens första utmaning blir att ta en dusch så att jag kan gå och köpa snus. Sen ska jag bädda rent och göra det fint här hemma för i natt när jag är på jobbet kommer Fredrik hem efter en tung arbetsvecka. Efter det måste jag ta mig i kragen och gå och hämta bilen som står kvar borta hos Pernilla sen i fredags. Hur jobbigt kan det vara? Tydligen hur jobbigt som helst.
The Science of sleep - En sevärd film för alla drömmare.
http://www.youtube.com/watch?v=GUCrM5i_W3c
Frida: UTMANING!!!
INGEN efterrätt på TVÅ hela veckor!
Tror ni att jag klarar det??
Jag känner mig väldigt osäker...för just nu i skrivande stund så tänker jag på hur gott det skulle vara med en semla...eller 2 och Fredrik bara skrattade när jag berättade om min utmaning för honom....Därför behöver jag komma på vad jag ska få i belöning när jag har klarat utmaningen...
Nån som har en ide på nån belöning som väger upp kampen mot sockerberoendet??
Vi lata 80- talister
Efter att ha läst debatten om alla lata 80 och 90 talister på aftonbladet så känner jag att jag bara måste berätta min syn på saken.
För det första: Man kan inte dra alla över en kam. Visst finns det lata ungdomar...MEN...det finns lata 50 åriga gubbar och kärringar också.
För det andra: Jag kan inte komma på en enda i min umgänges krets som inte strävar efter att hitta ett fast jobb. Är man inte intresserad av att klara av att stå på egna ben så handlar det inte om att man är född på 80 eller 90 talet. Det handlar om att man inte mår bra och inte tror på sig själv.
För det tredje: Att få ett fast jobb är betydligt mycket svårare nu för tiden än förr (då ni som gnäller växte upp). Nu krävs det både en högskoleutbildning och arbetslivserfarenhet. Helst ska man vara en högutbildad 25 åring med 10 års arbetslivserfarenhet för att få ett jobb. Har ni någon bra lösning på den ekvationen?
För det femte: Att ingen ungdom är beredd att ta ett skitjobb är skitsnack. För mig så finns det inga skitjobb...bara dåliga löner och dåliga arbetsförhållanden och jag känner massor av unga som mer än gärna tar såna jobb även om det inte finns en chans till varken en fast tjänst eller möjlighet att förhandla om lönen. Man gör det för att man vill klara sig själv.
För det sjätte: Ni som gnäller! Ni gör det knappast lättare för oss unga att få ett fast jobb med ansvar så länge ni väljer att smutskasta en hel generation. Väx upp och försök att uppmuntra oss unga som inte alltid har det så lätt på arbetsmarknaden. Ni som är så duktiga och flitiga borde väl veta bättre! Borde inte ni agera förebilder istället för att sätta en stämpel på er egen generation som den gnälliga. Arbetsgivare! Ge en ungdom ett jobb och var med och bevisa motsatsen.
Dessutom! Det är dessa generationer som kommer att ta hand om er när ni blir gamla och sjuka. Det är vi som ska ta hand om er när ni är åldrade och förbittrade över era gnällfyllda liv. Sluta gnäll så kan vi hjälpas åt!
Frida: Abstinens
Nu var det ett bra tag sen jag skrev något här i bloggen. Jag har inte haft nått vettigt att skriva så jag bestämde mig för att skona er läsare från en massa dravel.
Men nu har jag något att skriva om. Jag har drabbats av en kraftig shoppingabstinens. Allt som går att köpa verkar jag vilja ha. Jag inte shoppat kläder sen i slutet på november. Syftet med shoppingstoppet är att jag ska sluta handla saker bara för att det är på rea och billigt. Jag har haft en förmåga att fylla min garderob med massor av substitut till kläderna som jag ville ha egentligen, men som var för dyra. Resultatet är en garderob proppfull med plagg som inte passar ihop. Min tanke är att jag inte ska shoppa ett enda plagg innan april. Men jag har redan syndat och köpt ett par jeans och ett skärp. Efter mina svaga ögonblick så verkar det som att jag kommer på fler och fler ursäkter till varför jag BORDE passa på och handla. Abstinensen är stor och mycket tid går åt till att surfa runt och skärm-shoppa. Jag måste sluta med detta självplågeri!!!
Jag ska försöka att vara stark och tänka på min belöning i april. Då ska jag för första gången i mitt liv försöka att ha en stil och faktiskt ha plagg som passar ihop med varandra. Då ska jag köpa plaggen jag vill ha och vägra nöja mig med billiga sustitut som jag hinner tröttna på innan jag hinner rycka bort prislappen. Tanken med detta är att jag ska slippa mitt "ha mer behov" eftersom att jag kommer att köpa det jag verkligen vill ha på en gång utan en massa billiga lösningar.
Jag hoppas att jag lyckas stå ut! Önska mig lycka till och beundra min självdiciplin i början av april.
